Beskrivelse: Denne måge har i et par dage huseret i Hundested Havn, hvor den ses ved havneopfyldningen i selskab med bl.a. Gråmåge (med afvigende håndsvingfjer - foto på vej til Netfugl).
Den ligner Kaspisk Måge med dennes slanke hoved og ret slanke næb, kun med svag udviklet "hug" på undernæbbet, samt hvide fjæs. Desuden er både ryggen/skulderfjerene og nogle mellemste dækfjer fældet.
Flere karakterer antyder dog, at Sølvmåge kan være den anden forældrefugl:
1: de store dækfjer har gennemgeånde lyse tværbånd som hos Sølvmåge. Typiske Kaspiske måger har mørkcentrede store dækfjer med lyse spidser og udflydende lys tværbånding, normalt begrænset til inderste st. dækfjer.
2: Nakken, brystsiderne og flankerne er kraftigere plettede end jeg kan mindes at have set hos Kaspisk Måge.
3: Benene er kortere og tykkere end man typisk ser det hos Kaspisk.
4: På de ret slidte tertiærer ses an antydning af lyse pletter langs yderfanerne. Kaspisk har normalt hvidt begrænset til lyse spidser.
5: Undervingen er ret mørk, mere som Middelhavssølvmåge og Sølvmåge.
LAK, der er en særdeles habil måge-ornit har gjort opmærksom på disse afvigelser i forhold til en typisk Kaspisk. Han nævner, at han har set flere sådanne de senere år. Selv har jeg ikke set denne type før.
Kaspisk måge og Sølvmåge hybridiserer i Polen, og det er derfor ikke umuligt,at dette er en fugl herfra.
Den uploades som "Mågehybrid" med ønsket om, at andre mågefolk kan kommentere og uddybe disse ord nærmere.
Uploadet 2009-01-24
Publiceret
2009-01-24Larus argentatus x Larus cachinnansHerring Gull x Caspian Gull
Intressant trut. Med god vilja kan man se kaspisk trut karaktärer som Klaus nämner. Dock överväger gråtrut karaktärerna. Den av Klaus nämnda nack, bröstside och flank teckningen, starkt gråtonad, har jag heller inte på detta vis sett hos kaspisk. Samtliga karaktärer inklusive näbb formen utesluter inte en gråtrut, låt vara kanske en ej så 'typisk'. Nu påstår jag inte att det inte skulle kunna vara en hybrid, men jag inväntar den/de andra bilden/bilderna där man ser ving och stjärtteckningen.
JanJ
Om man dissikerar dräkten, är det väl egentligen inget som utesluter en 2K gråtrut utifrån vad som syns på den här bilden. Det skulle i så fall vara att huvudet och främre halssidan/bröstet är ganska sparsamt tecknat och i "renaste" laget för en gråtrut. Däremot tycker jag den ser ganska slank och "vältränad" ut, och även huvud- och näbbformen påminner rätt mycket om en kaspisk. Så det är väl åtminstone svårt att utesluta en cach x arg från exempelvis Polen.
Kolla gärna och jämför den individuella variationen hos dessa 2K-fåglar från Polen i januari:
http://www.xs4all.nl/%7edaarruud/polen2/cachinnans2cy.html
Bra bild för övrigt! Finns det fler bilder?
Ingen nyhet - men ständigt lika fascinerande hur olika intrycken kan bli beroende på vilka bilder man ser.
När man då ser Lars och Stig,s bilder av samma trut, får man ett nytt intryck, mer kaspisk.På Lars bild, stående fågel, ses andra gen. fjädrarna på täckarna tydligare, vilket talar för kaspisk men utesluter inte sölvmåge:
http://www.helsinki.fi/~rauste/gulls/hannu26.html
Den bild som enligt mitt tycke ger mest kaspisk intryck är Stig,s - lite av rundhuvad hona typ.
Fortfarande ett envetet sölvmåge intryck - både dräkt samt form utesluter inte sölvmåge. Dock när man ser op Stig,s bild - får man ändra sig aningen, och den tudelade känslan ger näring åt hybridtanken. Det kan ju tänkas att fler bilder skulle förändra jizz intrycket ytterligare?
Jan
Mycket bra - med svenske kommentarer! Jeg har netop udloadet endnu et foto af fuglen, hvor den ses svømmende i afslappet tilstand. jizzet er her anderledes end det ses på de øvrige uploadede fotos. Bemærk at der er fældet 2 mellemste dækfjer.
De fire fotos af denne spændende måge er nu flyttet til den nyoprettede 'art' Sølvmåge x Kaspisk Måge. Hvis fotografen ønsker det, kan vi angive 'tvivl om bestemmelsen', men der lader til at være nogenlunde enighed om at den anførte hybrid er den mest sandsynlige, jf. mågens karakteristika
Log ind her for at kommentere fotoet. Er du ikke oprettet som bruger kan du oprette dig som bruger her.
Beskrivelse: Gråmågen i Hundested Havn glæder mange besøgende i øjeblikket.
Imidlertid er der lidt afvigelser i forhold til en helt "lige i øjet-gråmåge". Jisset og helhedsindtrykket er der ikke noget i vejen med, men på dette foto ses den lidt uventede tegning på håndsvingfjerene, hvor de yderste har mørkere yderfaner og felter nær spidsen, og den yderste en lille lys plet. En helt typisk Gråmåge ville have lysere og mere ensartede håndsvingfjer. Og antydningen af tegning i hånden kan antyde, at der er lidt Sølvmåge i fuglen. Hybrider Sølvmåge X Gråmåge er ikke ualmindelige i Island.
Beskrivelse: Gråmågen i Hundested, Bemærk den afvigende mørke tegning på håndsvingfjerene, der danner en kort, mørk vingebagkant, der ikke er normen hos Gråmåge men antyder, at der måske er Sølvmåge i fuglen.
Kommentér gerne
Beskrivelse: Et par fotos af den mistænkte hybrid Sølvmåge X Kaspisk Måge. Håber på kommentarer, bl.a. fra vores svenske venner, der har kommenteret andre fotos af fuglen.
Uploadet 2009-01-26
Publiceret
2009-01-26Larus argentatus x Larus cachinnansHerring Gull x Caspian Gull
Hade jag bara sett den här bilden, hade det varit svårt att utesluta en ren cachinnans. Vingundersidan tycker jag ser ganska ljus och förhållandevis sparsamt tecknad ut. Låt vara att axillarerna är rätt mörka, men jag har sett unga kaspiska både i fält och på foton med likartad vingundersida.
Den ser överlag ut att vara mer sparsamt tecknad centralt på kroppsundersidan än en genomsnittlig 1:a vinter gråtrut, knappt några teckningar alls i det centrala stråket från bröstet ända ner mot buken, bak mot undre stjärttäckarna. Man kan även ana att undre stjärttäckarna är rätt sparsamt tecknade, mer påminnande om kaspisk än gråtrut.
Huvudet ser något "skitigt" ut för att vara en 1:a vinter kaspisk, men ligger väl inom artens individuella variation.
Instämmer med David gällande vingundersidans teckning, och som han har även jag vid flertalet tillfällen sett liknande vingundersidor hos kaspisk.
Se ett utsnitt här:
http://www.elisanet.fi/antero.lindholm/public_html/lokki/cachinnans1kvsiipialta.htm
Huruvida intrycket för övrigt, bortsett från otecknad undersida samt undre stjärttäckare, ropar kaspisk på denna bild - kan det råda delade meningar om, men...
Log ind her for at kommentere fotoet. Er du ikke oprettet som bruger kan du oprette dig som bruger her.
Beskrivelse: Et par fotos af den mistænkte hybrid Sølvmåge X Kaspisk Måge. Det er den brødbærende fugl til venstre, der er aktuel!
Håber på kommentarer, bl.a. fra vores svenske venner, der har kommenteret andre fotos af fuglen.
Uploadet 2009-01-26
Publiceret
2009-01-26Larus argentatus x Larus cachinnansHerring Gull x Caspian Gull
Trevligt att få se de nya bilderna Klaus!
Om jag såg den som på bilden ovan, uppehålla sig på relativt gott närhåll, dvs att den gav rimliga möjligheter till närstudier, skulle jag inte för ett ögonblick anta något annat än sölvmåge! Hela vingteckningen, det man ser av stjärten, övre stjärttäckare, övergump samt undersidan av vingen kan 'sitta' på en gråtrut. Visserligen kan jag tycka att ytterfanet på de inre handpennorna ser mörka ut, ungefär som hos kaspisk (notera det lilla 'fönstret' på yterfanet nära spetsen, viket ses hos både medelhavs, gråtrut samt kaspisk trut i varierande omfattning, men kan tillskrivas en viss variation hos gråtrut. Man kan också tycka att de ljusa fälten på innerfanet nära spesten ('string of pearls') är markant tydliga hos denna individ,både ovan och undersidan - visserligen ses denna effekt hos gråtrut med varierande tydlighet men jag tycker mig se den framträda på ett tydligare vis hos många kaspiska.
Från denna bilden blir slutsatsen att det ej går att utesluta gråtrut, men att utesluta en ev. hybrid, är en tiotusenkronorsfråga!
Bra bilder som vanligt Klaus!
JanJ
Glömde att nämna Lars utmärkta bild, där man ser de inre handpennorna väl, och återigen det välmarkerade mörka ytterfanet. Man kan tycka att den slanka utdträckta halsen samt det på bilden lilla huvudet ger näring åt kaspisk inblandning.
JanJ
I mina ögon passar teckningen på de inre handpennorna samt stjärten bättre med en kaspisk än en gråtrut, utifrån vad som framgår av den här bilden. De inre handpennorna uppvisar mörka ytterfan à la "venetian blind" just som de gör hos många kaspiska.
Även stjärtteckningen skulle kunna sitta på en kaspisk, som jag ser det. Bredare terminalband än hos en genomsnittlig gråtrut, vilket är bredast centralt och avsmalnande ut mot stjärtkanterna. Vidare ser det ut att vara rätt väldefinierat (clear cut) mot de övre stjärttäckarna (syns bättre på Lars Kroghs bild).
Log ind her for at kommentere fotoet. Er du ikke oprettet som bruger kan du oprette dig som bruger her.
Beskrivelse: Den samme fugl som tidligere uploaded - her til ære for især svenskerne,der har kommenteret! Her ses et jizz, der ikke er dagligdag hos sølvmåge!
Uploadet 2009-01-27
Publiceret
2009-01-27Larus argentatus x Larus cachinnansHerring Gull x Caspian Gull
Enig med Klaus i at jizzen på denne bilden minder meget om kaspisk. Överlag känns huvudet proportionellt mindre än hos en sölvmåge pga den rundade nacken samt den inte särskilt långa och rätt rundade hjässan.
Likaså ger näbbformen hos den här individen associationer till kaspisk.
Lägg även märke till att handpenneprojektionen ser ut att vara lång, likt kaspisk. Avståndet från stjärtspetsen till vingspetsen är tydligt längre än avståndet från längsta tertialen till stjärtspetsen.
Koncentrerar man sig på mantelfjädrar, armtäckare och skapularer hade dessa mycket väl kunnat sitta på en gråtrut. Teckningen på ryggfjädrarna med rätt tjocka och "utsmetade" ankaren och den överlag rätt ljusa och finschatterade vingen liknar mer en genomsnittlig gråtrut än en genomsnittlig kaspisk.
Har nu även kommenterat Klaus övriga bilder (flyktbilden samt stående fågel med utbredd vinge).
Sammanfattningsvis har vi en fågel med drag av både sölvmåge och kaspisk måge. Därför är det, precis som Klaus och andra redan är inne på, befogat att misstänka att fågeln är resultatet av en blandhäckning mellan sölvmåge och kaspisk måge. Det geografiska område med högst frekvens blandhäckningar är centrala Polen. I vissa kolonier har det visat sig att så många som 50 procent av paren har utgjorts av blandpar.
Tak for meget værdifulde kommentarer från hinsidan! Fænomenet med blandingpopulationer i Polen er af relativt ny dato, og forklarer nok, hvorfor der ses relativt flere "ikke klassiske fugle" nu end tidligere. Problematikken var endnu ikke oppe at vende for alvor, da "Gulls" blev forfattet.
Försökte titta på Lars 'hovedstads' trut med objektiva ögon, men var redan påvrkad av titeln till hans bild, dvs
'mulig hybrid'.
Okey, några karaktärer känns lite udda för kaspisk.
1. Skapular teckningen (ser ut att sakna några främre nedre)
2. Taggig ljus kant på nedre tertialer
3. Ville tycka något om den jämfärgade undersidan, framför allt flanken, men pga ev bildskäl antyds inget om det.
Nabben skulle man kunna ha synpunkter på ang. formen, men petitess.
Säkerligen har Lars fler bilder innan det säges för mycket om karaktärer som kan visa sig inte vara där.
Log ind her for at kommentere fotoet. Er du ikke oprettet som bruger kan du oprette dig som bruger her.
Er der ikke blevet væsentligt færre Gråkrager herhjemme som træk- vintergæster de senere år?
I forbindelse med et meget stort musvågetræk i oktober 1984 ved Falsterbo noterede erfarne 60ér birdere sig, at dette store træk mindede "om et stort kragetræk". En mindelse, det er lidt svært at følge de senere år, hvor jeg synes at der kun kommer småklatter af trækkende krager - slet ike i stil med hvad jeg mindedes fra 1970´erne. Her kunne det spille ind, at vintrene måske generelt er blevet mildere, hvorfor kragerne vælger at blive længere nordpå. Bare en tanke til kommentering.
Hej Klaus.
Her ved Hellebæk/Julebæk plejer vi hver nat på denne årstid at have 2000 - 3000 overnattende kragefugle i de høje træer på skrænten ud mod Øresund.
Vi har talt om, at vi i dette efterår kun har set et fåtal (måske 200 - 300 pr. nat), så der er noget om det, du skriver i dit indlæg.
Lige mine ord, Klaus!
Jeg har også en klar fornemmelse af, at man 'i gamle dage' så betydeligt flere Gråkrager på træk end nu om dage. Klikker man ind på Falsterbo Fuglestations træktællinger bliver man bestyrket i opfattelsen, da man her kan se, at gennemsnittet for trækkende Krager i 1973-2005 ligger på 3988 fugle, mens der i 2005 trak blot 1268, og i 2006 er der indtil nu trukket sølle 744. Derimod er Råge og Allike ikke gået tilbage, Alliken er nærmest gået frem. Jeg kan godt genkende dette billede fra steder som Gilbjerg om foråret og Stevns om efteråret. Ser man på DOF's vinterfugleindeks er dette gået beskedent tilbage fra indeks 100 i 1975 til 86 i 2003, mens ynglefugleindekset er gået kraftigt frem fra indeks 100 i 1976 til 151 i 2004. Så det er åbenbart primært på direkte træk, at tilbagegangen er sket, i det mindste i Østdanmark. I Nordjylland kan man vistnok stadig se trækkende Gråkrager i antal, der er væsentligt større end i Østdanmark, men om tallene også her var større i gamle dage vil jeg overlade til andre at svare på.
Ved Rørvig ses også betydeligt færre trækkende Gråkrager i forhold til tidligere. Lasse Braae talte træk fra Korshage dagligt i starten af 70'erne og lavede vist nok speciale på kragefugle træk. Han nåede i 1974 19030 og i 1975 11820 trækkende Gråkrager. I årene herefter er dækningen ikke daglig og tallene herefter skal selvfølgelig ses ud fra dette, men der alligevel tal der dokumenterer tilbagegangen. Højeste forårstotal i 1980'erne var 3323, i 1990'erne 1283 og siden år 2000 er højeste forårstotal 626 !. Det bekræfter den fornemmelse os der har kikket på træk i snart mange har haft. Årsagen er måske som Klaus siger at Gråkragerne bliver nordpå på grind af mildere vintre en hypotese som Lasse også har nævnt ved flere tilfælde når vi har mødtes om foråret på Korshage i marts-april og har undret os over de manglend trækkende Gråkrager.
Selvom Christiansø ikke er verdens bedste krage-træksted, ses der også her klart færre gråkrager om efteråret end tidligere. Fx bogførtes der i årene 1976-1993 i snit 136 gråkrager/efterår (og 11 af 18 efterår havde mere end 100 krager), men efter 1993 er antallet faldet til i snit 35/efterår (hvor ingen af de 13 efterår havde > 100 krager). Faldet er især sket efter 1993.
mvh
Lynx
Bent Jacobsen har netop mailet, og beretter, at såvel ved Blåvand som Falsterbo er antallet af trækkende fugle gået klart tilbage. Men også de svenske vinterfugletællinger viser tilbagegang, ligesom arten nu er sjælden vintergæst i holland. Der synes altså at være en generel tilbagegang i hele Nordeuropa - og særligt informationerne om det aftagende antal overvintrende i Sverige er interessante, da det jo ikke ligefrem understøtter ideen om, at flere fugle overvintrer længere nordpå. Men Sverige er stort, og muligvis overvintrer flere i dårligere dækkede egne længere mod nord?
Nu så mange erfarne feltbisser allerede har været på banen kunne det være interessant med informationer fra Nordjylland. Skagen var jo tidligere kendt for sit meget stort kragetræk i det tidlige forår.
Indtil videre har Falsterbo i efteråret 2008 kun haft 297 trækkende Gråkrager. Med ugunstige vejrudsigter op til årets sidste dag på træktællingerne i morgen, underbygger det kun de tendenser, flere så smukt har skrevet detaljeret om ovenfor.
Log ind her for at kommentere fotoet. Er du ikke oprettet som bruger kan du oprette dig som bruger her.
Log ind her for at kommentere fotoet. Er du ikke oprettet som bruger kan du oprette dig som bruger her.